Hej på er!
Har precis lagt mig i sängen och börjat slappna av lite. Varit en dag med bil körande och jobb. Börjar känna mig vuxen, nu är det bara lägenheten som fattas ungefär.
Har så mycket drömmar om framtiden att jag knappt begriper dem själv.
Vill växa upp snabbt, tror att jag är en sådan person som är lite lillgammal och ganska så mogen för min ålder.
Drömmarna är inte att dricka alkohol, faktum är att jag nästan bestämt mig helt för att leva livet som nykterist även 18 års dagen. Har häller inga behov utan att röka, snusa och liknade trams utan det är andra saker som lockar.
Jag vill få mitt körkort och det är därför jag kör bil så fort och ofta morfar och pappa bara kan. Det är ett halvår kvar till min födelsedag och jag ska kämpa på som bara den för att lyckas till dess.
Jag längtar otroligt mycket till eget boende, och jobbig trivs bra hemma det är inte det. Vill känna den där känslan av att det här är vårt (för vill ju såklart bo med Marcus) Kunna ha egna regler, bestämma själv hur allt ska skötas, ta ansvar för allt och laga middagar den tiden som passar oss bäst.
Såklart kommer det ju bli en stor lättnad när vi kan dela vardagen på ett annat sätt än vad vi gör för tillfället också. Att verkligen bo tillsammans, vakna upp tillsammans varje morgon och komma hem trötta till samma boende.
Även barn är något jag drömmer om att få i tidig ålder. Det viktigaste är dock att vi har en ekonomi till att försörja ett barn på det sätt jag vill men helst runt 22-25 någonstans där. För som sagt jag är inte i behov av att gå på krogen och sånt.
Giftermålet är något jag drömt om sedan jag var riktigt liten och det finns ju inget så kul som att kolla på vigselringar, bröllopsklännigar, buketter och liknade.
Jag vill gifta mig i kyrkan och sedan vara utomhus i en stor trädgård fylld av vackra blommor, ljus, dukade bord och en liten scen. Det ska vara ett stort och maffigt bröllop men utan alla överdrivna krusiduller. Vackra blommor ska absolut vara huvud dekorationen. Bröllopet hoppas jag sker runt 20-25 års åldern men absolut före 30 tänker jag. Så tidigt det med.
Ser faktiskt inte någon anledning till att vänta med saker när man är säker på sitt beslut och val. Jag vet att jag älskar Marcus så på sätt och vis skulle jag inte kunna säga nej om han skulle friat nu, haha men han vill göra allt jag rabblat upp här sent så ingen chans/ risk för det.
Det är lite av vad jag drömmer om framöver. Tidigare mål som jag redan gjort är att jag valde rätt gymnasium och så har jag ju förlovat mig med den stora kärleken när jag var 16 år.
Samma sak där, man ska alltid göra det man själv tycker är rätt och inte rätta sig efter någon.
Puss och kram och njut av den vackra bilden på peace rosen från mormor och morfars trädgård.
